Ultraprocessad mat gör att människor äter för mycket

Vi bör absolut fokusera på att äta mer råvaror och mindre matvaror.

Det här kommer att bli en lång artikel men du bör verkligen läsa den från början till slut. Troligen kommer många som läser den här texten att få en ganska ny syn på vad som är viktigt när du ska välja vilken mat du äter. I den här artikeln kommer du att få läsa om en ny studie som visat att människor omedvetet börjar äta mer mat än nödvändigt och går upp i vikt när de får en kost med mycket ultraprocessad mat.

När jag skriver ultraprocessad mat är det säkert många som redan en bild framför sig vad som menas. Gissningsvis är det många idag som tänker saker i stil med ”mycket socker” eller ”många ingredienser” när de får höra ordet. Inget av dessa är dock korrekt sett till vad som menas med ultraprocessad här.

Så innan jag berättar om den faktiska studien och dess styrkor och svagheter så kommer här därför en introduktion till vad som menas med ultraprocessad mat inom forskningen.

Ultraprocessad mat – En luddig kategori men som mestadels innehåller sämre livsmedel
Det finns många sätt att försöka dela in mat i vad som är bra och vad som är dåligt. Det vanligaste är utan tvekan att människor fokuserar på mängden kolhydrater och fett. Det är också vanligt att man lägger ett stort enskilt fokus på socker eller kanske bara mängden raffinerade kolhydrater, det vill säga olika typer av mjöl och rent tillsatt socker.

Om du har brukar läsa det jag skriver så vet du att jag tycker att den typen av indelning är alldeles för simplistisk. Det är enligt mig uppenbart från väldigt mycket tidigare forskning att det inte bara handlar om mängden av en viss ingrediens utan att effekterna från det vi äter beror på hur det blir i sin helhet. Det enklaste sättet att förklara det tycker jag är att du tänker på ett kakrecept. Det innehåller oftast någon typ av mix av fett, socker och mjöl. Skulle du ta bort någon av dessa tre ingredienser så kommer kakan inte längre att vara lika god. Du kan försöka att kompensera allt du vill med mer av de andra ingredienserna men det är först när du kombinerar alla tre som det verkligen blir någonting som det flesta lätt äter väldigt mycket av.

Jag har försökt att lägga fram min egen hypotes kring hur allt det här fungerar i min bok Skitmat och där trycker jag just på fett, socker och mjöl. Men jag tar även upp en hel del annat som sannolikt också kan påverka hur mycket människor äter. Både i själva maten i sig men även saker så som hur ofta du äter, hur du lever ditt liv i övrigt med sömn och träning samt hur mycket reklam och lockelser som du utsätts för i din vardag.

Jag kom givetvis inte på de här tankarna helt på egen hand utan jag har blivit inspirerad av många olika spår inom forskningen och även mycket av enskilda forskare som var inne på snarlika tankar före mig.

Problemet med hur jag presenterar informationen i min bok är att det blir väldigt luddigt. Det är i princip omöjligt att skriva ner en definition på exakt hur jag menar och det skulle även vara otroligt svårt att faktiskt testa min hypotes rakt av i en studie. När jag skrev min bok hade jag lyxen att en exakt definition inte är någonting som krävs.

Om du däremot ska utföra forskning inom det här fältet så behöver du verkligen definiera vad du menar. Detta är väldigt svårt då där så klart inte finns någon exakt gräns mellan vad som är bra mat och vad som är dålig mat, eller vad som är mat och vad som är skitmat för att använda mina egna termer. Så att dra någon typ av gräns för att kategorisera livsmedel är svårt, riktigt svårt.

Ett sådant system togs dock fram av ett par brasilianska forskare 2009 och kallas för NOVA. I NOVA delar man in livsmedel i fyra olika kategorier:

  1. Helt oprocessad eller minimalt processad mat
  2. Processade kulinariska livsmedel
  3. Processade livsmedel
  4. Ultraprocessade livsmedel

Jag har skrivit om den här klassificeringen tidigare med längre förklaringar om vad som menas med varje kategori och exempel från den i artikeln ”Varför det finns fler överviktiga än normalviktiga!” och vill du ha mer information om de tre första kategorierna så rekommenderar jag dig att läsa den artikeln.

När det gäller kategori 4, Ultraprocessad mat, så innebär den livsmedel framtagna av livsmedelsindustrin som är i princip färdiga att ätas direkt eller värmas för att sedan ätas. Dessa produkter innehåller sällan några livsmedel från kategori 1 som huvudingrediens utan istället är de oftast rika på saker så som fett, socker, mjöl och salt. Några exempel på livsmedel från denna kategorin är:

*Kex, kakor och bakelser, glass, sylter, choklad, konfektyrer inkl godis, bars baserade på spannmål, frukostflingor med tillsatt socker, chips, pommes, färdiga såser, snacks, sockrade frukt och mjölkdrycker, sockrad läsk och lightläsk, färdiglagad pizza och pasta, färdigrätter med kött, fisk eller fågel, kycklingnuggets, varm korv, korv, hamburgare, fiskpinnar, färdigsoppa på burk eller som blandas ut med vatten, modersmjölkersättning mm. *

Vi har även spelat in ett avsnitt av Tyngre Träningssnack där vi hade en forskare, Filippa Juul, inom detta området med som gäst och hon berättar där hur de går tillväga när de ska försöka kategorisera livsmedel i olika de olika kategorierna, Vad är det för mat som vi äter?.

Den här indelningen i livsmedel i fyra olika kategorier är så klart inte perfekt. Där finns vissa livsmedel som hamnar i kategorin ultraprocessade som jag ändå skulle kalla för bra. Och där finns livsmedel i de andra kategorierna som jag nog skulle vilja kalla för skitmat. Men jag tycker ändå att den här indelningen är bra och de flesta livsmedel som passar i kategorin ultraprocessad tycker jag inte är bra mat. Eller rättare sagt, jag tycker inte att det är någonting man ska äta särskilt mycket av.

Vi äter mycket mer ultraprocessad mat nu än förr
En av orsakerna till att man börjat intressera sig mer och mer för effekterna från ultraprocessad mat i sig själv är för att man har insett att mängden fett, kolhydrater eller socker för sig själv inte kan förklara dagens överviktsproblematik. Däremot är det tydligt att typen av mat har förändrats markant överallt och det som är gemensamt för alla länder är att människor äter mer och mer av den färdiga ultraprocessade maten som tillverkas av livsmedelsföretag.

Vi i Sverige är så klart inget undantag och här under kan du se hur förändringen har sett ut sedan 1960 (1).

Så rent tidsmässigt så har en ökad konsumtion av ultraprocessad mat överlappat tydligt med att folk väger mer och mer. En korrelation behöver dock inte nödvändigtvis innebära ett orsakssamband och även om jag skulle säga att det funnits bra evidens redan sen tidigare för att de enskilda livsmedlen kan göra att människor äter för mycket för stunden så har det saknats riktigt välkontrollerade studier där man undersökt hur en kost med ultraprocessad mat påverkar människors energiintag på lite längre tid.

I fall du följer mina poddar Tyngre Träningssnack och Tyngre Rubriker så har du garanterat hört oss tala om en kommande studie på ultraprocessad mat och hur det påverkar människors energiintag. Nu för någon dag sedan så publicerade forskaren bakom den här studien sina resultat som så kallad preprint (2). Preprint innebär att studien ännu inte genomgått så kallad peer review, den är inte heller ännu publicerad i någon vetenskaplig tidskrift. Jag har läst igenom hela deras artikel om studien och jag hittar inga större problem med varken metoden eller redovisningen av resultatet så jag skulle säga att jag är typ 99,9 procent säker på att den här kommer att gå igenom peer review och bli publicerad inom några månader eller kanske något år.

Men du behöver vara medveten om att detta bara är min åsikt. Jag kanske har missat någonting fatalt i rapporten som gör att studien är helt värdelös och som gör att den aldrig blir publicerad. Det är även många duktiga forskare som redan har läst igenom rapporten och diskuterat den i olika sammanhang som inte heller har hittat några problem med den så jag ser risken att studien inte skulle bli publicerad så småningom som i princip noll.

Ultraprocessad mat vs minimalt processad mat i 2 veckor
Upplägget på den här studien var enligt följande. Man hade totalt 20 personer, 10 män och 10 kvinnor, som fick bo på en avdelning i totalt 4 veckor. Deltagarna fick sen slumpmässigt börja med att antingen äta den ultraprocessade maten i 2 veckor eller den minimalt processade maten i två veckor och sen vände man på allting. Så deltagarna som började med den ultraprocessade maten fick då äta den minimalt processade maten och vice versa.

Före och efter varje tvåveckorsperiod så tog man blodprover, mätte leverfett (MRI/MRS) och man utförde glukostoleranstest för att få ett värde på insulinkänslighet och deltagarnas förmåga att kontrollera blodsockret. I början av studien och sen varje vecka efter det gjorde man även mätningar av deltagarnas kroppssammansättning med hjälp av DXA.

Två dagar under varje period fick deltagarna även bo i en så kallad metabol kammare där man kan mäta deras energiförbrukning väldigt precist. I början av varje period fick deltagarna också dricka så kallat doubly labeled water vilket är en speciell typ av vatten som du kan använda för att göra en uppskattning av människors totala energiförbrukning över lite längre tid.

Varje morgon efter ett första toalettbesök vägde man även deltagarna på en våg. Deltagarna bar under hela försöksperioden på små accelerometrar så att man kunde uppskatta deras fysiska aktivitet.

Själva maten och måltiderna
Under hela studietiden fick deltagarna all sin mat serverad. Totalt var det tre vanliga måltider och dessutom fick försökspersonerna snacks varje dag som de kunde äta när de ville.

Varje måltid serverades på en bricka där man hade gett varje deltagare dubbelt så mycket kalorier som man uppskattade att de skulle behöva äta varje dag. Så om vi till exempel säger att man uppskattade att en försöksperson skulle behöva 800 kcal till frukost så gav man den försökspersonen 1600 kcal på brickan.

Försökspersonerna fick sen instruktioner att äta efter hunger och att lämna tillbaka brickan med all överbliven mat. Maten som var kvar på brickan blev sedan vägd så man kunde räkna ut hur mycket kalorier som varje försöksperson ätit vid varje måltid.

Deltagarna fick själva välja vad på tallriken de ville äta och i vilka mängder som de ville äta den. Så det som var standardiserat här var hur mycket kalorier varje deltagare fick på sin tallrik.

Det här var inte en ”äkta” ultraprocessad kost
Det finns några viktiga saker att påpeka här när det gäller de två olika dieterna som man gav deltagarna. För att försöka kontrollera för andra faktorer än just den ultraprocessade delen så försökte forskarna matcha dieterna när det gäller andra faktorer som man vet kan ha en liten inverkan.

Därför försökte man till att båda dieterna innehåll en lika stor andel kolhydrater, fett, protein, socker och fiber. Det faktiska innehållet i de två dieterna kan du se i tabellen här under.

Det här är ett upplägg som är väldigt bra om du vill försöka utröna om det är någonting speciellt med just ultraprocessad mat som kategori. Då vill du ju inte ha stora variationer i innehåll av socker, fett, kolhydrater, protein, salt, fiber eller något liknande.

Men samtidigt är det här en jämförelse som inte riktigt speglar verkligheten. Vi vet till exempel att ultraprocessad mat generellt sett innehåller mer socker och salt samtidigt som det ger mindre fiber. Dessa tre faktorer är också någonting som i alla fall i kortsiktiga kontrollerade studier på någon dag kan ge ökat kaloriintag och det är också någonting som ofta korrelerar med ett ökat kaloriintag i epidemiologiska studier. Så upplägget på den här studien innebär troligen att vi inte får se den fulla potentiella effekten från ultraprocessad mat.

Jag har rödmarkerat raden för energidensitet här ovanför av en orsak. Forskarna har försökt att likställa även energidensiteten mellan dieterna i den här studien men de gjorde detta genom att servera lightdryck till den ultraprocessade maten och sen inkluderade de dryckens vikt när de räknade på energidensitet. Jag tycker inte att detta är en fullt rättvis jämförelse men samtidigt uppskattar jag att de gjorde ett försök. Att få till en diet med ultraprocessad mat som faktiskt har en lika låg energidensitet som en kost med minimalt processad mat där du endast tittar på fast föda och ändå matchar kolhydrater, fett, socker mm är nog näst inpå omöjligt om du vill att dieterna på något vis ändå ska kunna återspegla vad en människa faktiskt kan tänkas äta.

Ytterligare en aspekt när det gäller dieterna är att man tillförde extra fiber till den ultraprocessade dieten genom att bland annat hälla det i drickan. Återigen så tycker jag kanske inte att det är en helt perfekt likställning mellan att äta det i maten men precis som ovan så förstår jag varför man gjorde det.

Exempel på måltider från studien
Forskarna verkar ha ansträngt sig med att vara öppna med vad de verkligen har gjort och som supplement till själva artikeln har de inkluderat hela menyn som de använde i studien tillsammans med bilder på varenda måltid. Jag tänker inte visa alla bilderna här men för den som är intresserad så går artikeln att ladda ner i sin helhet helt gratis (2). Här under kan du däremot se första dagen som exempel. Den ultraprocessade maten är till vänster och den minimalt processade maten är till höger.

Efter det allt deltagarna fått äta lite på sin mat fick de under några dagar svara på olika frågor om deras humör. Bland dessa frågor hade man då också försökt att ”smyga in” några frågor om hur deltagarna uppskattade maten. Detta gjorde man för att man ville veta om deltagarna tyckte att någon av dieterna uppfattades som godare eller mer familjär än den andra.

Innan vi hoppar in på resultatet här vill jag återigen belysa att det som var standardiserat här var maten som man gav till deltagarna. När deltagarna sen hade fått maten serverad så fick de själva välja vad de skulle äta och hur mycket de åt av varje sak. Så någon deltagare kanske helt skippade att äta någon muffins till frukosten med ultraprocessad mat ovan och istället valde att äta mer av honungspuffar.

Studiens resultat – markanta skillnader i energiintag
Resultatet i studien blev att deltagarna åt i genomsnitt drygt 500 kcal mer varje dag när de fick den ultraprocessade maten. Du kan se det totala kaloriintaget dag för dag till vänster i bilden här under.

När forskarna tittade på intaget av kolhydrater, fett och protein så fann de att deltagarna endast hade ökat på sitt intag av kolhydrater och fett när de åt den ultraprocessade dieten. Detta är ett intressant resultat i sig då det finns en hypotes om att människors kaloriintag påverkas ganska mycket av proteinmängden i kosten. Den hypotesen kallas för protein leverage och den här studien ger alltså stöd för det.

En annan intressant aspekt här när det gäller vad deltagarna valde att äta från maten som serverades var att deltagarna åt lika mycket socker och fiber med de två dieterna. Att fiberintaget blev som det blev för deltagarna när de åt den ultraprocessade dieten var som sagt för att man hade tillfört fiber till ultraprocessade maten.

Att sockerintaget inte blev högre kan till viss del förklaras med att man försökte matcha mängden socker på brickan vid varje måltid. Deltagarna fick dock sedan välja fritt från maten på brickan och de kunde då valt den mer sockerrika maten om de velat.

När det gäller intaget av salt såg man att deltagarna hade gjort just detta och de fick i sig 26 procent mer salt under de två veckorna som de åt den ultraprocessade kosten. Även energidensiteten på maten skiljde sig åt och den låg på 1,38 kcal/gram när de åt den ultraprocessade kosten och 1,08 kcal/gram när de åt den minimalt processade kosten.

Så det är alltså uppenbart att deltagarna inte har ätit lika mycket av allting som låg på deras tallrik utan de har ätit mer av vissa saker av någon orsak.

Deltagarna åt den ultraprocessad maten snabbare
Där var några ytterligare intressanta fynd i den här studien. Deltagarna åt framför allt mer mat till frukost och lunch när maten var ultraprocessad. Detta förvånar mig då jag skulle gissa på att de skulle vara mer benägna att äta mer mat senare på dagen eller som snacks när den var ultraprocessad. Sen tidigare vet man att människor oftare väljer den typen av mat när de är trötta och kanske var det så att middagen inte var sent nog på kvällen för att man skulle se en effekt här? Eller så kanske deltagarna inte blev särskilt trötta eftersom de bodde på en avdelning och inte hade en särskilt stressig vardag och därmed lät de också bli att äta mer snacks?

Mina spekulationer här ovanför förklarar dock inte varför kaloriintaget blev det samma med ultraprocessad mat och minimalt processad under middagarna när det trots allt var högre till frukost och lunch. Så här får man göra mer forskning för att försöka förstå detta resultatet. Kanske var det bara så att det berodde på skillnader mellan de olika måltiderna?

Ett än mer intressant fynd var att man såg att deltagarna åt sin mat snabbare när de fick ultraprocessad kost. Både mätt till antalet gram per minut och antalet kalorier per minut så blev deras intag högre.

Det finns några studier sen tidigare som har visat att människor tenderar att äta mindre mat om de äter maten långsammare och kanske beror lite av effekten i den här studien på att den ultraprocessade maten hade en konsistens som gjorde det lättare för deltagarna att äta den snabbare?

Viktuppgång med ultraprocessad mat och viktnedgång med minimalt processad mat
När det gäller deltagarnas vikt under studien så följde den ganska oförvånande deras kaloriintag. När deltagarna fick den ultraprocessade maten så ökade de i vikt med 0,8 kg och när de fick den minimalt processade kosten så gick de istället ner 1,1 kg.

När det gäller viktminskningen med minimalt processad mat så stämmer det resultatet överens väldigt bra med massor av tidigare forskning. Om du tänker på vad i princip alla olika dieter som finns faktiskt gör med människors kost så säger de i princip till dem att utesluta stora delar av den ultraprocessade maten. Så den effekten är inte särskilt överraskande.

Deltagarna fick dock god mat serverad i stora mängder så det var inte självklart att de skulle gå ner i vikt. Ser man till mätningarna i kroppssammansättning så det mesta av viktnedgången troligen vätska och minskningen i fettmassa var 0,3 kg så det är ingen stor effekt på vikten.

Det som är mer anmärkningsvärt här är att deltagarna började äta 500 kcal mer varje dag och gick upp 0,8 kg på bara två veckor när de åt den ultraprocessade kosten. Av den viktuppgången var 0,5 kg fettmassa.

Deltagarna i den här studien hade i genomsnitt en BMI 27 med en medelålder på 31 år så det har i genomsnitt troligen inte varit särskilt hälsomedvetna människor i den här studien. Det är därför troligt att de likt de allra flesta människor idag har ätit en hel del ultraprocessad mat sen tidigare. Så att kaloriintaget och vikten ändå ökade på det viset förvånar mig lite. Särskilt med tanke på att man faktiskt inte gav en ultraprocessad kost med särskilt mycket socker och salt som jag påpekade tidigare.

Viktnedgång är bra och viktuppgång är dåligt för hälsovärden
När det gäller blodproverna, glukostoleranstestet och mätningarna av fettlever som man gjorde på deltagarna så såg man ganska förväntade effekter. Generellt sett är det bra att gå ner i vikt så gruppen fick lite bättre hälsovärden när de åt den minimalt processade maten. På samma sätt är viktuppgång sällan bra och deltagarna fick då även några försämringar i sina hälsovärden när de åt den ultraprocessade maten.

Försämringarna var dock inte särskilt många eller stora när deltagarna åt den ultraprocessade maten vilket kanske antyder att de åt ganska mycket av den typen av mat sen tidigare.

Det som kanske förvånar lite är att man inte såg någon förändring i deltagarnas insulinkänslighet och glukostolerans efter de två dieterna. Mängden fett i levern minskade faktiskt också lite efter båda dieterna jämfört med utgångsvärdet även om minskningen var större när deltagarna fick den minimalt processade maten. I det testet jämförde man dock med baseline vilket innebär att deltagarna som fick den ultraprocessade maten sist sannolikt har börjat på ett lägre värde och det har nog dragit ner medelvärdet för alla deltagarna i sin helhet. Deltagarna hade också fina värden från början här så det hade nog inte varit särskilt realistiskt att se någon större förändring mot det bättre i alla fall.

Ingen skillnad i skattad hunger men skillnad i hungerhormon
Deltagarna fick även skatta sin hunger varje dag efter varje måltid och där fann man inga signifikanta skillnader mellan de två perioderna. Detta är alltså trots att deltagarna åt i genomsnitt 500 kcal mer varje dag när de åt den ultraprocessade maten.

När forskarna tittade på olika hungerhormon i blodet fann man dock att ett hormon som bidrar till mättnadskänslor var högre när deltagarna åt den minimalt processade maten och ett hormon som bidrar till hunger var högre när de åt den ultraprocessade maten.

Mina spekulationer – varför såg man den här effekten?
Efter den här långa presentationen av vad som menas med ultraprocessad mat och den nya studien så tänkte jag avsluta med mina egna spekulationer kring resultatet. Där finns flera möjliga förklaringar och troligen är det så att de alla har bidragit på något vis. Där finns emellertid också några svagheter med studiens upplägg som jag också tror kan ha inverkat på resultatet.

Den första orsaken jag vill ta upp och som jag tror har spelat störst roll i det här resultatet är skillnaden i belöning och smak mellan dieterna. Belöningen från kost beror på många olika faktorer och i min bok skitmat har jag delat upp det ungefär enligt följande.

Saker som bidrar till belöning och delvis även smaken • Högre energidensitet
• Sötma
• Tillsatt fett
• Raffinerade kolhydrater vilket oftast innebär mjöl i någon form
• Salt och andra smakhöjare
• Avsaknaden av bitterhet
• Matens konsistens
• Eventuella droger likt koffein

Detta är faktorer som man sett kan påverka kaloriintaget för sig själv i tidigare studier och som även vanligen har en betydande effekt om vi vill göra olika djur feta. Ser man till kosten som deltagarna fick under de två olika perioderna i den här studien så har de flesta av dessa faktorerna varit mer framträdande i den ultraprocessade dieten.

Som jag skrev tidigare så fick dock deltagarna skatta hur god de tyckte att maten var (pleasantness) efter några måltider och där var det faktiskt ingen skillnad mellan dieterna. Detta talar emot min hypotes en del. Dock är jag inte övertygad om att deras metod för att skatta har varit tillräcklig här då de har frågat deltagarna om de två dieterna i sin helhet.

Det innebär alltså att deltagarna har tyckt att de två dieterna totalt sett varit lika god men jag tycker inte att det säger någonting om de individuella måltiderna. Deltagarna åt till exempel mer kalorier till frukost och lunch i den här studien. Kanske berodde det på att verkligen gillade muffinsen och kakorna som de fick till sin frukost respektive lunch och då det mer av dessa vid just dessa måltider? Kommer det då att återspegla sig den totala skattningen av alla måltider tillsammans? Jag är tveksam till det.

Märk väl att detta också är min bias. Jag har ju trots allt skrivit en bok som har den punkten som ett av huvudargumenten. Där fanns inte heller muffins och kakor till frukost och lunch varje dag även om det så klart skulle kunna vara andra skillnader där ändå som inte heller de lyser igenom i en värdering av kosten i sin helhet.

Annan konsistens och snabbare matintag
En annan möjlig förklaring är att konsistensen på maten skiljde sig åt och att det gjorde att deltagarna åt sin mat snabbare när de fick ultraprocessad mat. Det finns som sagt studier som har visat att när folk äter sin mat snabbt så tenderar de att äta mer mat totalt sett (3).

Tyvärr finns det ingen data för hur snabbt deltagarna åt sina respektive måltider. Det hade varit intressant att se om skillnaden mellan hur snabbt deltagarna åt sin måltid var större för frukost och lunch än den var för middagen. Om den varit det så hade det gett extra tyngd till hypotesen att hur snabbt deltagarna åt måltiderna har haft en betydande inverkan på deltagarnas kaloriintag. Jag frågade faktiskt huvudförfattaren till studien på twitter om det här och han skrev att han skulle kolla på saken så om jag får ett svar så kommer jag uppdatera artikeln och även berätta det via mina kanaler i sociala medier.

Äter vi för att få i oss en viss mängd protein – protein leverage hypotesen
En sista väldigt intressant hypotes som kanske kan förklara delar av resultatet i den här studien är den så kallade protein leverage hypotesen. Denna hypotes grundar sig i att vi människor äter mat för att försöka få i oss en viss mängd protein. Om vi får en kost med en mindre andel protein i så säger därför hypotesen att vi kommer att äta mer mat totalt sett för att kompensera för detta så att vi ändå får i oss samma mängd protein (4).

Den här hypotesen kan förklara varför dieter med mer protein ofta tenderar till att leda till ökad mättnad. Den förklarar också varför dieter med mer protein ganska ofta leder till lite bättre viktnedgång än dieter med mindre protein.

Ser man till data på populationsnivå så har dock hypotesen vissa problem. Till exempel så har vi svenskar ökat vårt proteinintag något sedan 1960 (se bilden under stycket) och trots det har övervikten ökat här. Om hypotesen varit hela förklaringen så borde vi inte se en sådan effekt utan då skulle proteinintaget legat konstant medan intaget av fett och kolhydrater ökat, likt i den här studien.

Det säger dock inte att hypotesen inte kan förklara delar av resultatet. Huvudförfattaren till den här studien har nyligen även publicerat en matematisk uppskattning över hur stor effekten skulle kunna vara om den här hypotesen stämmer (5). Enligt den uppskattningen så skulle 50 procent av det ökade kaloriintaget i den här studien kunna förklaras av denna hypotes.

Jag tycker även att den här hypotesen är intressant då den gör frågan kring alla proteinberikade snacks som numera säljs mer intressant. Rent anekdotiskt så kan jag säga att jag inte äter i närheten av lika mycket om jag får fri tillgång till proteinbars som när jag får fri tillgång till godisbars i liknande form. Det kan så klart bero på skillnaderna i smak och konsistens med fast hypotesen är ändå intressant. Kanske är snacks med extra protein någonting som kan få människor att inte överäta lika mycket som de gör idag.

Summering
För mig är den här studien ett väldigt starkt stöd för att ultraprocessad mat i stora mängder är ett problem. Vi får inte veta vilka mekanismerna är från den här studien men allt eftersom forskningen inom nutrition mer och mer börjat erkänna hur stor komplexitet det innebär att studera kost så har också fler och fler börjat ge rådet att vi nog bör fokusera på att äta mer råvaror och mindre matvaror, dvs mer saker som ser ut ungefär som de gör i naturen och mindre ultraprocessad mat.

I vissa länder likt Brasilien, där forskarna som introducerade NOVA-klassificeringen befinner sig, så har man redan idag börjat agera mycket mer efter den här indelningen än att fokusera på enskilda ingredienser i maten. Rent evidensmässigt så kan man diskutera om det var rätt eller inte men frågar du mig så anser jag att evidensen för att den klassificeringen är, och har varit ett bra tag nu, betydligt bättre än att fokusera på enskilda saker så som intaget av fett, kolhydrater och socker.

När Brasilien släppte sina kostråd 2014 så hade de ett stort fokus på att försöka få människor att äta mindre ultraprocessad mat och jag skrev då en artikel om detta med titeln ”Världens bästa nationella kostråd”. Det tycker jag fortfarande och den här studien ger enligt mig mycket mer vatten på kvarnen.