Vad får dina muskler att växa?

Vad får dina muskler att växa är en fråga de flesta av oss borde ställa. Jacob Gudiol ger dig grundförståelsen för exakt hur det går till.

Jacob Gudiol

Det finns en otrolig massa olika träningsupplägg som alla säger sig vara bäst för att öka i muskelmassa. De flesta av dem fungerar bra, vissa fungerar bara okej och andra är rent ut sagt dåliga. Det är dock svårt att avgöra vilka program som tillhör vilken kategori och när det gäller studier är det väldigt sparsamt med sådana på verkliga metoder. Inom forskningen tittar man på väldigt standardiserade upplägg likt de som en motionär troligen skulle kunna tänkas få vid en introduktion till gymträning. Vi pratar alltså samma övningar, lika relativt tunga vikter och lika många set varje träningspass. Den är formen av upplägg utan någon större variation är något som du sällan hittar när du tittar på de träningsmetoder som marknadsförs på nätet.

Att ge alla olika upplägg en rättvis chans och ”prova själv” är omöjligt. Med alla de upplägg som finns så innebär det att du i princip skulle lägga alla dina vuxna år på att ”testa” olika träningsupplägg. När du väl vetat vad som fungerat bäst för dig så skulle du troligen vara för gammal för att kunna nyttja upplägget. För att göra det ännu mer komplicerat så är det med största sannolikhet så att du svarar olika bra på olika typer av upplägg i olika situationer. Det är också givetvis så att du kommer få mycket bättre resultat från det program som du använder som nybörjare jämfört med något du testar med flera års träningsbakgrund.

Så hur ska man då kunna kategorisera alla uppläggen? Vad kan du använda dig av för att undvika de dåliga uppläggen och öka chanserna för att du hittar ett program som verkligen fungerar? Svaret på dessa två frågor är att du måste använda dig av de fysiologiska principer som finns kring styrketräning. För även om alla upplägg inte är testade och studier på styrketräning kan vara ganska ”stela” så finns det goda kunskaper kring vilka faktorer det faktiskt är som får muskler att växa. I den här artikeln ska du lära dig de tre viktigaste (1). 

MEKANISK SPÄNNING I MUSKELN

Mekanisk spänning kan i teorin uppnås på två olika sätt. Dels genom att muskler kontraherar och dels genom stretching. Stretching har man visat fungerar för att öka mängden muskelmassa hos djur som man gipsar i en utsträckt position men hos människor finns det i princip inga studier som visat att stretching ger muskelmassa. Troligen är det mest en fråga om dosering men i praktiken verkar alltså stretching vara ganska verkningslöst för att bygga muskler.

Desto mer potent är kontraktion av muskler och den spänning som då uppstår. Ju tyngre motstånd du arbetar mot desto större blir spänningen och också även effekten. För att du ska kunna uppnå tillräckligt hög spänning behövs det sannolikt en vikt upp emot i alla fall 65-70 procent av 1RM. Om vikten är lättare än så kommer spänningen att bli för låg och effekten när det gäller muskeltillväxt från spänning blir för låg.

När det gäller de tre stora faktorerna som är viktiga för att få muskler att växa så är troligen mekanisk spänning den som spelar minst roll för sig själv. Träning som endast ger hög spänning och inte de två andra faktorerna blir mest ren styrketräning där du blir bättre på att använda de muskler du har.

SKADA PÅ MUSKELFIBRERNA

Med skada på muskelfibrerna menas att det uppstår små ”microrupturer” i muskeln. Dessa små skador sätter igång en rad processer som i slutändan innebär att dina muskler kommer börja växa. Aktivering av satellitceller som är väldigt viktiga för att dina muskler ska kunna växa är något som tros ske främst på grund av små skador på dina muskelfiber.

Att det behövs små skador på dina muskler är orsaken till varför det sällan räcker med ett set för att uppnå en fullgod träningseffekt och effekten blir större om du adderar flera set. Det behövs helt enkelt en viss träningsvolym för att du ska kunna uppnå en optimal effekt.

METABOL STRESS / SYREBRIST

När du styrketränar och kontraherar dina muskler så stryps mycket av blodflödet till dina muskler. Samtidigt så kommer du, om du valt ett passande motstånd, att arbeta med muskler som i princip bara arbetar anaerobt, de producerar energi inte syra. Det här tillsammans innebär att det byggs upp en rad olika slaggprodukter i dina muskler. Dessa innebär en stress för cellerna i dina muskler och de svarar med att växa till sig och utöka sin kapacitet.

Det är den här effekten som många byggare fokuserar på när de tränar med ganska lätta vikter och försöker uppnå ”kontakt” eller ”pump” i musklerna. Ofta används också ett begränsat rörelseomfång i en övning för att på så sätt kunna behålla spänningen i musklerna vilket då alltså hindrar tillförseln av syre via blodet och det i sin tur ökar den metabola stressen.

Troligen är metabol stress den viktigaste faktorn när det gäller att öka i muskelmassa. I alla fall ur ett mer kortsiktigt perspektiv. I längden tror jag det sannolikt är så att du också kommer behöva arbeta med de två andra faktorerna för att komma vidare.

VAD INNEBÄR DET I PRAKTIKEN?

Rent praktiskt så innebär den här kunskapen att du kan analyser program utifrån hur mycket ett visst träningsprogram stimulerar de tre olika faktorerna. Till exempel finns det många HIT-program på internet där mening är att du endast ska utföra ett set till total failure. Det här innebär ofta att du använder en vikt som ger bra spänning och i slutet av ditt set har du garanterat byggt upp en bra metabol stress i dina muskler men mängden muskelskada som kan ske med endast ett set är begränsad. Så att endast träna ett set väldigt intensivt fungerar men det är inte den mest effektiva metoden som finns (mer läsning om den här typen av träning finns på Träningslära)

[@portabletext/react] Unknown block type "__block", specify a component for it in the `components.types` prop

På samma sätt finns det också en träningsform kallad ocklussionsträning eller Kaatsu som innebär att du styrketränar med lätta vikter samtidigt som du begränsar blodflödet till dina muskler med hjälp av en tryckmanschett, ett gummiband eller liknande. Den här typen av styrketräning innebär en extremt hög metabol stress och försökspersoner som ger sig på träningen brukar skatta smärtan som 9-10 på en skala från 1-10 där 10 är den värsta smärta de känt på gymmet. Träningen innebär däremot en lägre spänning i musklerna och muskelskadan som uppstår är nog även den begränsad. I studier har man sett att träningen kan ge likvärda ökningar i muskelmassa som mer traditionell styrketräning omkring 70 % av 1RM men samtidigt så var ökningarna i styrka inte så bra (2).

HÖG DENSITET SANNOLIKT VIKTIG

Troligen är det så att om du vill bygga muskler så är en hög ”densitet” på träningen väldigt önskvärt. Med densitet menar jag att du gör många repetitioner med en vikt omkring 70-85 % av 1RM över så kort tid som möjligt. Rent teoretiskt fungerar det säkert också med tyngre vikter än så men rent praktiskt blir det svårt att klara det då tyngre vikter innebär att det tar längre tid att uppnå en hög volym träning.

Det du uppnår med en hög densitet enligt sättet att se det ovan är träning som ger spänning i dina muskler, bygger upp en hög metabol stress samtidigt som du får till skador på dina muskler.

Att bara skriva många repetitioner är ju lite kryptiskt och det finns ingen bestämd siffra som är bäst för alla alltid vid styrketräning. Målet är dock att bygga upp en tillräckligt stor volym med träning så du dels haft musklerna under spänning under tillräcklig tid och dels får till små skador på dina muskelfiber. I studier har man funnit att ungefär 40-65 repetitioner per muskelgrupp och träningspass verkar vara optimalt om du vill öka i muskelmassa (3). Mer träning än så verkar mest ger ökat slitage utan några större ökningar i muskelmassa.

Så om du försöker uppnå en hög densitet ska du försöka hitta ett sätt som gör att du kan få in 40-65 repetitioner med en vikt som ger tillräcklig spänning på så kort tid som möjligt. Min personliga favorit när det gäller att uppnå dessa mål är myoreps som du snart kan läsa om i en annan artikel här på Tyngre.

ATT HÖJA DENSITETEN YTTERLIGARE

Att tänka högre densitet är givetvis en förenkling som likt alla andra förenklingar inte är perfekt. Till exempel så kan du uppnå en lika hög densitet med två olika övningar där den ena övningen på grund av mer konstant spänning i muskeln kommer att ge en högre metabol stress. Denna övning är i så fall sannolikt bättre. 

ALLT BEHÖVER INTE GÖRAS SAMTIDIGT

En annan vanlig fundering som många brukar ha kring det här är om det går att träna varje sak för sig själv. Det vanligaste är att man i början av passet vill träna lite mer efter styrka och spänning i musklerna genom att kanske träna med vikter omkring 5 RM. Målet är då först och främst att bli stark. När man sen är klar med det så går man över till att göra några övningar där målet är en hög metabol stress och muskeltillväxt.

Svaret på om det går att kombinera på det sättet är att det gör det absolut. I längden brukar dock konsekvensen av den typen av program bli att man inte orkar lägga fullt fokus och engagemang på båda delarna av träningen. Det är jobbigt nog att fokusera helhjärtat på att bli antingen stark eller stor och att försöka kombinera de två kan bli för mycket. Men om du känner att du kan offra några procent i ökningar i styrka och muskelmassa för att istället öka markant i båda så är det fullt gångbart att träna just båda. 

TRÄNA TILLRÄCKLIGT OFTA

En sista faktor som egentligen inte har så mycket med de andra att göra men som är minst lika viktig är att du tränar tillräckligt ofta. Det spelar givetvis ingen roll hur optimalt din träningspass är om du sen inte kommer träna igenom på 10 dagar. Effekten från träningspasset är då borta och du börjar om från början igen.

Träningsfrekvens är något som många underskattar när det gäller träning och generellt sett är det så att ju oftare du kan träna desto bättre. Givetvis under förutsättningen att varje pass i sig är tillräckligt för att ge en stimulering. Men om du kan få till en hög densitet tre gånger i veckan så är det bättre än om du får till det en eller två.

Målet med din träning bör därför inte vara att bli så trött som möjligt varje pass utan att stimulera musklerna nära på optimalt samtidigt som du kan träna snart igen.

SUMMERING: ANALYSERA DITT NÄSTA PROGRAM INNAN DU BÖRJAR

Förhoppningsvis gav det här inlägget dig lite användbar information som du kan använda när du väljer ditt nästa program eller när du sätter ihop ditt nästa program för dig själv. Om du över en längre träningsperiod har valt träningssätt som gjort att du kommit åt de tre viktiga faktorerna så har du med största sannolikhet haft ett bra program. Det är inte säkert att det varit det allra bästa programmet för just dig men du kan känna dig säker på att det i alla fall varit nära optimalt och ett bra träningsupplägg. Behöver du inspiration har Tyngre flera bra träningsupplägg att testa här som absolut kan få dina muskler att växa.


Liknande artiklar
Periodisering är en myt

Periodisering är ett populärt ord men samtidigt kan det betyda väldigt olika saker för olika människor och i olika sammanhang.

20 sep. 2023

Börja med att läsa böcker och längre artiklar

Jacob och Wille diskuterar lyssnarfrågor i dagens avsnitt av Tyngre Träningssnack. Tre spännande ämnen tas upp.

21 juni 2023

Meta-vetenskap med Gustav Nilsonne

Wille och Jacob gästas denna vecka av Gustav Nilsonne, docent i neurovetenskap på KI. Ämnet för dagen är meta-vetenskap.

17 maj 2023

Push-Pull-Legs – en split för dig?

Man kan genomföra sina styrkepass på flera olika sätt. Här kommer ett tips på ett effektivt och populärt träningsupplägg: P-P-L.

Alex Danielsson

31 jan. 2023

Folkbildning via tv och andra medier med Andreas Wahl

Andreas Wahl, bland annat känd från att vara programledare i det fantastiska programmet Folkeopplysningen gästar denna vecka Jacob och Erik.

13 dec. 2022

Källkritik och mediekunskap i en värld mer styrd av algoritmer och känslor

Denna vecka diskuteras källkritik och media literacy tillsammans med forskaren Jutta Haider.

30 nov. 2022

Boijas 5 tips för trädgårdsträningen

Redaktionsfavoriten Niklas Boija lägger ut texten om hur du håller fysiken i trim hemma i trädgården i sommar.

Alex Danielsson

5 juli 2022

Långsiktiga effekter av minimalistisk styrketräning

Långsiktiga effekter av minimalistisk styrketräning handlar denna artikel om. Vilket också behandlas av Wille i boken Träna Mindre.

Wille Valkeaoja

30 juni 2022

Nyttigt eller inte - i jämförelse med vad?

Denna vecka diskuterar vi behovet av att jämföra en sak med en annan inom nutritionsforskning och framför allt i observationsstudier.

28 juni 2022

Marcus 5 tips för en bättre bänk

MP-snitsaren Marcus Udd ger oss här sina fem bästa tips för att bli bättre i sin absoluta favoritövning bänkpress.

Alex Danielsson

23 juni 2022

När människor underrapporterar hur mycket de äter

I veckans avsnitt av Hälsoveckan by Tyngre diskuterar vi självrapporterat kostintag och de brister som finns med det.

21 juni 2022

Ashkans 7 tips för bättre armar

Ashkan Aghili ger oss en snitslad bana i vägen till större armar. Han är kompetent, insiktsfull och inspirerande. Här är hans 7 bästa tips!

Alex Danielsson

16 juni 2022

Expressens granskning av Funmed och funktionsmedicin

I veckans avsnitt av Hälsoveckan by Tyngre diskuteras Expressens granskning av den funktionsmedicinska kliniken Funmed.

14 juni 2022

Samirs 5 tips för rygg i världsklass

Bästa sättet att träna rygg? Lär dig från en av våra bästa kroppsbyggare. Samir är ett fysiskt fenomen med en rygg som verkligen utvecklats.

Alex Danielsson

13 juni 2022

Effekterna av minimal träning med extrem intensitet

I Willes nya bok Träna Mindre kan du läsa om hur väldigt lite träning kan vara väldigt effektiv om träningsintensiteten är väldigt hög.

Wille Valkeaoja

7 juni 2022

Vad skulle krävas för att verkligen bevisa det som påstås?

Jag var nyligen med i ett kort inslag i TV4 nyhetsmorgon för att försöka ge ett svar på om mjölk är bra eller dåligt. Här är ett utökat svar på frågan från TV-soffan.

Jacob Gudiol

2 juni 2022

Källkritik och särskilja på vetenskap och pseudovetenskap

Denna vecka fokuserar vi på källkritik, förmågan att särskilja vetenskap från pseudovetenskap och en del vanliga argumentationsfel.

1 juni 2022

Carinas 4 tips för sommarformen

Så tar du dig i form, snabbt och enkelt. Vi lät en av våra främsta "artister" inom området ge oss sina bästa tips.

Alex Danielsson

30 maj 2022

Emils 3 tips för att öka i marklyft!

Emil Norling vet verkligen vad han snackar om. Här är hans tre främsta råd till dig som verkligen vill bli stark i mark.

Alex Danielsson

17 maj 2022

Denices 3 bästa rumpövningar

Denices 3 bästa rumpövningar. Den vältränade fitnessikonen Denice Moberg ger dig här sina tre vassaste tips för en bättre bak.

Alex Danielsson

22 apr. 2022

Stefans 3 bästa tips för styrka!

Stefans 3 bästa tips för styrka! Stefan Ågren – en av våra allra främsta styrkeatleter och tillika tränare – delar här med sig.

Alex Danielsson

21 apr. 2022

Linus 6 favoritövningar för armar!

Linus 6 favoritövningar för armar, här är de!

Alex Danielsson

14 apr. 2022

Låt 2022 bli ditt starkaste år – Utförandet av lyften

Starta året rätt – bli starkare än någonsin. I en ny artikelserie är här Josef Eriksson din vägvisare i allt om hur du går till väga. Här är del 2!

Josef Eriksson

4 jan. 2022

Låt 2023 bli ditt starkaste år – Träna sällan ofta och inte ofta sällan

Starta året rätt – bli starkare än någonsin. I en ny artikelserie är här Josef Eriksson din vägvisare i allt om hur du går till väga. Här är del 1!

Josef Eriksson

3 jan. 2022

Behöver du både motion och träning?

Wille redogör för en ny studie på ämnet träning och motion.

Wille Valkeaoja

13 dec. 2021

Bli explosiv och uthållig med extremt lite träning

Sprintintervaller på en extrem intensitet kan göra nytta för både explosivitet och kondition.

Wille Valkeaoja

8 okt. 2021

Andningsträning för konditionsidrottare

Nya produkter marknadsförs nu med löfte om bättre prestationsförmågan inom konditionsidrotter genom förbättrad funktion hos inandningsmusklerna. Wille Valkeaoja reder här ut om det påståendet stämmer.

Wille Valkeaoja

9 aug. 2021

Motstånd mot trötthet – Konditionsidrottens fjärde fysiologiska faktor

Vo2max, tröskel och ekonomi är såklart fortfarande avgörande för prestationsförmågan inom konditionsidrott. Det finns dock en fjärde faktor: motstånd mot trötthet.

Wille Valkeaoja

25 juni 2021

Hur konditionsträning påverkar maxstyrka

En ny översiktsartikel indikerar att du absolut kan kombinera konditionsträning med din styrketräning utan att tappa i styrka. Men du behöver vara smart med hur du lägger upp det.

Wille Valkeaoja

27 mars 2021

Marklyft – Så gör du! Teknik, tips och träningsprogram.

Så blir du stark i marklyft. En basguide för säkra och tunga marklyft.

Alex Danielsson

13 mars 2021

Så lite behöver du träna för att bibehålla din kondition

Artikeln alla latmaskar längtat efter. Och alla tidspressade. Och alla andra som vill bibehålla sin kondition med minsta möjliga ansträngning.

Wille Valkeaoja

3 mars 2021

Vältränade vader – hur ska man träna vader? Tips och träningsprogram!

Vill du vara atletisk hela vägen till golvet? Då bör du definitivt göra något åt underbenets ofta bortglömda muskler.

Daniel Andréasson

18 feb. 2021

The Song of The Stång

Vägen mot gainzen tar oss genom flera olika faser. Här sjunger Alex om några av dem.

Alex Danielsson

15 feb. 2021